Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Friheten i Sverige är hotad

Hans Marklund | 27 feb , 2020
Varannan kristen ungdom upplever sig kränkt på grund av sin tro vilket gör att många unga döljer sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Friheten_i_Sverige_ar_hotad
Sveriges kristna råd (SKR) presenterade den 19 februari i år undersökningen ”Unga troende i samhället”. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Varannan ung person svarar på frågan att de upplevt sig kränkta på grund av sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Det som framkommer i rapporten tycks vara en konsekvens av uppfattningen att tro och vetenskap utesluter varandra, samt att religiöst liv beskrivs som något föråldrat, irrationellt och främmande i vårt samhälle.

I undersökningen ställs också frågan om vem som uttalat sig nedlåtande eller kränkande. De flesta uppger att det är kompisar som uttalat sig kränkande, samtidigt som en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de blivit utsatta för kränkning av en lärare. 
Att elever upplever sig utsatta av lärare är skrämmande då den svenska skolan enligt läroplanen skall vara en ”social och kulturell mötesplats”. Skolan skall alltså vara en social mötesplats där ungdomar ska lära sig att leva med andra som har en annan bakgrund än sig själv. Det står vidare i läroplanen för religionskunskap att undervisningen ska “bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Att elever upplever sig kränkta av lärare måste bedömas som allvarligt med tanke på att det sker i skolmiljön som kräver obligatorisk närvaro. Det finns också anledning att tro att exempelvis muslimska och judiska ungdomar har liknande upplevelser och kanske till och med i större utsträckning. 

Ordet kränkning, som är en juridisk term, betyder att förolämpa, vanära, våldföra sig på. Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i personens rättigheter eller friheter. Trenden i tiden är att personer som upplever sig kränkta har ökat sedan 2012 enligt Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågors (MUCF) undersökning ”Ung idag”. Allt fler unga upplever sig kränkta utifrån utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion.

I dagens Sverige finns en tydlig trend att normalläget är ”icke-tro”. Det finns starka strömningar i dagens samhälle att barn och ungdomar skall växa upp i en religionsneutral värld. I Sverige som betraktas som ett av världens mest sekulariserade länder är religion och stat åtskilda, men Sverige kan inte betraktas som ett ateistiskt land när vårt samhälle till stor del består av människor med någon form av religiös tro.
Den 1 januari i år blev FN:s barnkonvention svensk lag. FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda.
 
Två av Sveriges viktiga grundlagar är yttrandefriheten och religionsfriheten. Yttrandefriheten i Sverige betyder att varje medborgare i Sverige har rätt att uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt, som det uttrycks i regeringsformen. Myndigheter får inte i förväg pröva om uttalandena är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att de ogillar vissa uttalanden. Yttrandefriheten är en förutsättning för en demokratisk stat. Den regleras ofta i ländernas grundlagar, som till exempel i Sverige där bland annat hets mot folkgrupp har förbjudits. En medborgare äger heller inte rätten att uttala sig kränkande om en annan person.
Religionsfriheten lyder: “frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” Religionsfriheten är enligt regeringsformen absolut, och får inte inskränkas genom lag.
Detta betyder varje medborgares rätt att utöva sin tro och religiösa åskådning samt att uttrycka sina åsikter, så länge det inte är kränkande.

Fungerar yttrandefrihet
och religionsfrihet i verkliga livet i vårt land idag, eller är det enbart en skrivelse på ett papper? Utgör dessa två lagar verkligen det skydd för den svenska medborgaren, som är tänkt? Vad händer med ett samhälle där troende ungdomar inte uppmuntras att söka sin övertygelse och samtidigt får lär sig att respektera andras tro? 
HANS MARKLUND
Chefredaktör
eBlick
boys-5077861_1920 (2)
jan 28, 2021
Under ett års tid har coronapandemin haft stort utrymme i medias rapporteringar. Varje dag basuneras begreppet covid-19 ut i våra nyhetssändningar. En uppgivenhet och trötthet infinner sig och barnen känner av oro över att vardagslivet inte är sig likt.
eBlick
jan 08, 2021
Ytterligare ett år ligger bakom, ett år som kommer att gå till historien. Det kommer att vara omtalat i historieböckerna som året som förändrade världen.
eBlick
dec 17, 2020
Konspirationsteorier, tolkningar och fantasier avlöser varandra. De flesta av oss har både läst på sociala medier och hört om den ena teorin efter den andra, inte minst i dessa tider.
eBlick
dec 04, 2020
Centerpartiet verkar ha interna problem med sin politiska och framförallt moraliska kompass. Samma vecka som de, mot sina vallöften, gjorde upp med regeringen Löfven om att stödja deras budget för 2021 briserade nya uppgifter om två tunga profiler inom partiet som haft personliga problem med rättvisan.
eBlick
nov 19, 2020
Vi är trötta”, sa den libanesiska affärsmannen och tillade att han tror att alla kommer till en punkt då de är beredda att arbeta för att få fred.
eBlick
nov 02, 2020
Detta år kommer många ljus att tändas i våra kyrkor och bönehus för alla de som lämnat jordelivet detta år. Inte minst som en tragisk följd av coronapandemin.
eBlick
okt 22, 2020
Förskoleplikt från två års ålder. Så står det i ett förslag som elva socialdemokratiska riksdagsledamöter lagt fram. De menar att grunden för livet läggs i grundskolan, och att barn som går i förskolan presterar bättre senare i livet.
eBlick
okt 16, 2020
Det fanns en stor förväntan och spänning i luften inför söndagens partiledardebatt i SVT. Skulle Jonas Sjöstedt göra verklighet av sitt hot om att väcka misstroende mot den sittande statsministern, få med sig de övriga oppositionspartierna och rösta bort Löfven? Det skulle innebära att vi helt plötsligt stod mitt i en regeringskris.
eBlick
okt 08, 2020
Torsdagen den 27 September började nya regler gälla för besök på äldreboenden. Äldreboenden kan nu öppna dörrarna för anhöriga att besöka sina släktingar. I radiosändningar under dagen har röster hörts från gamla människor som äntligen får möta sina nära och kära. Gripen berättar en 92-årig man för Radio Dalarna att han träffat sin son för första gången på flera månader.
eBlick
okt 01, 2020
Larmrapporterna angående coronapandemin duggade tätt i våras. Experter ”profeterade” och sade: "Vi ligger två till fyra veckor efter Italien. Risken finns att vi når en nivå där intensivvårdsplatserna i Region Stockholm och i andra regioner tar slut i mitten av april." sa Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi, i SVT:s Agenda i mitten av mars. "Om ett par veckor kan Sverige vara som Italien, det går förfärande fort nu." skrev DN:s chefredaktör på ledarplats och förespråkade att "stänga ned Sverige".
eBlick
sep 24, 2020
I helgen genomfördes en konferens arrangerad av den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet tillsammans med den kristna elevorganisationen Ny generation, svenska Apologetiksällskapet och Sollentuna Pingst. Temat var ”Får kristna ungdomar plats i skolan?” Bakgrunden är att varannan kristen elev upplever sig, enligt en färsk undersökning, kränkt för sin kristna tro i skolan. Frågan är högaktuell och har bland annat aktualiserats i en debattartikel i Dagens Nyheter.