Det finns ett antal stormar som gått till historien i Sverige som till exempel Gudrun, den värsta av dem alla som drog in över framförallt Småland 2005 och orsakade stor materiell förödelse med mycket mänskligt lidande och självmord som följd. Denna gång var det dags för Ciara att göra entré efter en seglats över Atlanten, som tog sin början i USA och Kanada och via de brittiska öarna nådde den svenska västkusten med stormstyrka och många elavbrott och stängda broar som följd.
Det är en stor fråga för samhället hur vi ska hantera naturens krafter på gott och ont. Det har varit i människans natur att alltid söka tämja skapelsen efter sina egna önskningar för att utvinna dess krafter i form av vind och vattenkraft. Men i stormens öga blir vi alla små i jämförelse.
Det positiva med stormen Ciara är att den inte verkar ha förorsakat särskilt stor förödelse eller samhällsstörningar. Dessutom har det milda vädret som följer med stormen gett oss ett osedvanligt lågt elpris för årstiden, trots att kärnkraftverk läggs ner och ytterligare avgifter läggs på varje kilowattimme.
Ciara var nämligen historisk då det för första gången någonsin, enligt elbörsen Nord Pool, registrerades negativt pris på el, det vill säga att vi fick betalt för att göra av med el då systemet blev överproduktivt. Är det kanske stormarna och milt väder som är lösningen på framtidens elförsörjning och det som ska göra den gröna omställningen av vårt samhälle möjlig?
Ett genomsnittligt vindkraftverk producerar ett normalår cirka 6 000 000 kilowattimmar, vilket motsvarar elförbrukningen hos cirka 1 200 hushåll. År 2019 fanns enligt statistik från Svensk Vindenergi
4 200 vindkraftverk med en beräknad livslängd på cirka 25 år. Dessa vindkraftverk till trots står de för cirka 12 procent av den totala elförsörjningen.
Minus 0,2 öre per kilowattimme. Så mycket kostade elen som lägst mellan klockan 01.00 och 02.00 natten till måndagen den 10 februari. Det är dock väldigt få elkonsumenter som kan dra nytta av detta låga pris, då få har avtal där de betalar per timme. Elräkningen lär bli ovanligt billig denna vinter. Januaripriset var det lägsta sedan januari 2007.
Flera faktorer ligger som bekant bakom ett elpris. Förutom alla skatter och avgifter och det faktum att regeringen medvetet styr produktionen och därmed utbudet, finns det faktorer som Rosenbad har svårt att styra över, nämligen milt väder samt mycket nederbörd under höst och vinter som fyller på vattenmagasinen. En storm ovanpå det och förutsättningarna är perfekta för extremt låga elpriser då de subventionerade vindkraftverken för en gång skull fick gå för högtryck. Den stora frågan är hur hård vindbelastning dessa kraftverk tål innan de får stängas eller måste lagas för miljontals kronor.
Vindkraften stod för hela 37 procent av Sveriges samlade elproduktion under stormnatten, enligt preliminära siffror från Svenska Kraftnät. Det var lika mycket som kärnkraften producerade och mer än dubbelt så mycket som normalt.
Det ska dock sägas att helger och nätter stänger vattenkraften sina dammluckor och konsumtionen går ner. Det var ändå historiskt att vindkraften kunde mäta sig med kärnkraften i produktion och att en grön vinter kan ge oss gratis el åtminstone en timme denna enda natt mellan den 9 och 10 februari 2020.
ROBIN OLSSON