Demokrati betyder “folkstyre” och innebär att makten utgår från folket. Valet i Storbritannien blev en jordskredsseger för den av medierna utpekade “stollen”, Boris Johnson. Hans Toryparti lyckades vinna mandat i distrikt som aldrig tidigare röstat på partiet. Hur var detta möjligt? Nu står han där likt Horatio Nelson och har vunnit ett slag som kommer gå till historien, frågan är om han blir Lord Johnson eller ej.
Många européer är ledsna idag över att Storbritannien beträtt denna nya väg av självständighet och för svenskt vidkommande är det bara att beklaga då detta gör att EU kommer gå i en än mer federalistisk riktning och det kommer bli svårare för Sverige att driva en egen linje där man tidigare kunnat ta rygg på Storbritannien.
På de brittiska öarna har man dock fått nog. Många EU-vänner trodde att det brittiska folket skulle ändra uppfattning om man fick en andra “chans”. Valet blev under alla omständigheter en seger för demokratin, oavsett vilken sida man står på så har folket än en gång sagt sitt. Brexit kommer nu att genomföras den 31 januari 2020. EU måste nu fokusera på sin uppgift utan Storbritannien.
Om vi rullar bandet så blev det en omtumlande valdag, som av många omnämnts som en ödesdag. Sin vana trogen hade förståsigpåare och opinionsinstitut gjort skäl för sina arvoden genom mätningar som enligt dem tydde på ett valresultat där ingen av de stora; konservativa Tory eller Labour kunde känna sig säkra på en seger. Fram till lunchtid på valdagen den 12 december satt folk i BBC:s studio och talade med liv och lust för sannolikheten av ett “Hung Parliament”, ett parlament utan någon majoritet. Hur kunde de än en gång ta så fel?
Big Ben slog sina tunga slag och klockan slog ödesmättat 22.00. Vallokalerna stängde som så många gånger förr i de 650 distrikten i Storbritannien. Många Labourföreträdare var inför valet nervösa och skeptiska till Jeremy Corbyn's socialistiska retorik. Hans valkampanj skakades av diverse kontroverser, där höga företrädare tog avstånd från honom i hopp om att få behålla sina jobb. På andra kanten var enigheten för en gång skull ganska god.
Tvekampen om folkets gunst stod inte enbart mellan Johnson och Corbyn utan mellan brexitörer och remainers. På Remain-sidan fördes deras talan främst av Liberaldemokraternas unga och karismatiska partiledare Jo Swinson, en 37-årig kvinna som förespråkat öppenhet och tolerans och som ville ha kvar Storbritannien i EU. Hon fick valdagens största chock då hennes valdistrikt i Skottland, som i folkomröstningen 2016 röstade för att vara kvar i EU, skickade henne till London för att packa sina väskor. Partiet som så sent som för några månader sedan såg sig vara framtiden och som lanserade nämnde Swinson som en potentiell premiärminister i ett “Hung Parliament”, fick i likhet med Jeremy Corbyn och hans Labour en rejäl knäpp på näsan.
Boris Johnson har gjort något ingen trodde var möjligt, trots att han av sina många kritiker framställts som en clown och knähund i Donald Trumps ledband. Nu kan han genomdriva i stort sett vad han vill. Hans slogan: “Get Brexit Done”, med löften om att förbättra sjukvården och frigöra Storbritanniens potential gick med hans humor hem i stort sett alla läger. Den första vallokalsundersökningen i BBC gav vid handen att Tory hade en majoritet på hela 68 mandat. Detta minskade något till slut och stannade på 62 vilket i sig var stort nog för att förståsigpåarna på BBC skulle sätta sitt te i vrångstrupen.
Detta val kommer att gå till historien som valet som förändrade Storbritannien och Europa. Lägg datumet 12/12 2019 på minnet. Ännu en gång gick opinionsinstituten bet, samma institut som inte kunde förutse vare sig brexit eller Trumps segrar får ändra sina modeller och läsa Shakespeare. Demokrati handlar om folkvilja. Folket har talat och Boris Johnson sitter de närmaste fem åren på 10 Downing Street i eget majestät.
ROBIN OLSSON