Svenska kyrkan har tillbringat 20 år fria från statsmakten, men har detta till trots inte hittat sin identitet, utan är något slags hybrid bestående av gammalkyrkliga traditioner, vackra byggnader, ett Folkets Hus, en filosofisk klubb, en ovärderlig kulturskatt och en politisk megafon för olika rörelser. Ett exempel på detta är när vår statsminister anser sig äga företrädesrätt att diktera samvetsfrihet och teologiskt tolkningsutrymme för kyrkans högsta företrädare.

Det har runnit mycket vatten under broarna från det att reformationens fader Martin Luther spikade upp sina världsberömda teser på Wittenbergs kyrkport fram till 2019 års kyrkomöte. Kristna förföljs dagligen över hela världen för sin tro på Kristus, detta till trots var detta inte med på kyrkomötets agenda, där man valde att debatterade en ny ”katekes” och “ekoteologi”.
Varukedjan Rusta tar i år bort korset från de kyrkor som säljs i dekorativt syfte inför julen för att inte kränka någon. Frågan är om Svenska kyrkan är på väg i samma riktning. Det fanns teologer och biskopar inom Svenska kyrkan, som exempelvis biskop emeritus Esbjörn Hagberg och Bo Giertz som verkat för en kyrka på klassisk kristen grund. Giertz mor var för övrigt dotter till telefonväxelns uppfinnare L. M. Ericsson.

De senaste årens förändringsarbete till trots, har Svenska kyrkans medlemsantal minskat. Den hett debatterade “nya” kyrkohandboken har nedtonat kyrkans budskap. Den gamla versionen av “Fader vår” får inte längre användas även om många kyrkobesökare önskar denna vid gudstjänster och förrättningar. Man kan fråga sig varför denna version av “Fader vår” varit ett sådant debattämne varje gång kyrkohandboken reviderats 1937, 1986 och 2018?
Den lutherska tron skapade ett moraliskt rättesnöre för Sverige som varit till ovärderlig välsignelse för vårt lands historia och kultur, samt banat väg för de friheter vi i väst håller så kära; yttrandefrihet, näringsfrihet, religionsfrihet, nit och sparsamhet, värnandet om kärnfamiljen och nationen. 
Dessa pelare har i århundraden varit en självklarhet i vår lagstiftning. Skolverkets nya förslag till läroplan tar bort stora delar av detta ur de samhällsorienterande ämnena och de lyfts allt mer sällan från kyrkornas talarstol, där eskatologi (läran om tidens slut) bytts ut mot det mer moderna ekoteologi.

Fria Liberaler i Svenska kyrkan (Fisk), motionerade vid årets kyrkomöte om införandet av en ny katekes med referenser till Luthers katekes då de anser att varje tid behöver sin egen. “Varje tid behöver nya utläggningar av den kristna tron”.
Är Svenska kyrkan fri att tro och lära vad som helst så länge det har stöd i kyrkomötet? Finns det en gräns även för ärkebiskop Antje Jackelén där Svenska kyrkan övergår till att bli en politisk aktör, ett filosofiskt sällskap, ett Folkets Hus eller ett rent fastighetsbolag?

Svenska kyrkan har en oerhörd potential och ett stort uppdrag att med alla sina tillgångar och sin stolta historia sprida evangelium och ljus.
Att äga den absoluta sanningen är enligt många lärda inte gångbart 2019.
Är kristendomen, som Svenska kyrkan bekänner sig till, en riktning bland många som leder till samma mål? Är den en filosofi som kan ändras med åren på grund av nya rön och framsteg? Eller kommer kristendomen av Kristus? Han som sade: “Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig”. (Joh. 14:6) och som förkunnade: “Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut”. (Matt. 28:18-20)
Ska kyrkan bestå i ett nytt årtusende måste den bygga sin tro, sin lära och sin existens på dessa grunder, då går kyrkan och Sverige en ljus framtid till mötes, med eller utan hjälp från staten.
ROBIN OLSSON