I flera andra länder firar man även dagen till minne av sina förfäder. Seden härrör från USA och uppstod 19 juni 1910 i staden Spokane i nordvästra delen av staten Washington.

Det dröjde dock till 1931 innan denna tradition nådde Sverige. På den tiden hade de flesta familjer samma struktur och det hörde till yttersta undantag att barn växte upp utan sina biologiska föräldrar. Detta berodde på dåvarande lagstiftning och den Lutherska etik och moral som i generationer hade format den svenska allmogekulturen. Denna stod dock i starkt förändring genom att folk lämnade landsbygden och bosatte sig i städerna för att jobba i fabriker. Detta till trots var faderskapet aktat och fadern det givna överhuvudet i familjen och den som ansvarade för försörjningen emedan mamman oftast skulle sköta hemmets härd. 
  
Sverige har på 100 år blivit ett faderlöst land. Socialdemokraternas partiledare Per-Albin Hansson och Tage Erlander benämndes som landsfäder efter att de lotsat Sverige genom ett världskrig och skapat ett folkhem med den ekonomiska fördel detta bragte. Deras välfärdsstat vilade tyvärr på en utopisk socialistisk dröm, ett sandslott som rämnade med åren, men faktum är att de satte Sverige i första rummet och med detta landets gränsers säkerhet och folkets välfärd främst. 
Så länge pengarna och utlandslånen räckte till blev socialdemokratins eviga mantra likt ett opium för folket. Deras sätt att tänka har dock idag när världen ser annorlunda ut gjort Sverige oförmöget att vara fritt tänkande och lösa vår tids problem. Detta har skapat en ny form av folksjukdom, en trygghetsnarkomani som måste brytas. 

Idag sitter socialdemokraternas ledning på Sveavägen 68 och smider sina ränker om hur de på bästa sätt ska förändra läroplanen i skolan så att de samhällsorienterande ämnena; historia, samhällskunskap och religion ska överensstämma med deras världsbild och syn på tillvaron. Detta sker emedan bomberna detonerar, pensionerna sjunker och landets välfärd är körd i botten. Stefan Löfven, Mikael Damberg, Morgan Johansson med flera lovar samma löfte som Per-Albin Hansson och Tage Erlander men de har inte samma instinkt eller samma förmåga att styra. Sverige är inte som det en gång var, inte heller socialdemokratin och därför behöver framtiden andra lösningar.
Ta veckans exempel på de muslimska imamer som av vår egen säkerhetspolis, SÄPO ansetts vara en säkerhetsrisk. Dessa ska utvisas ur landet men detta stoppas då imamernas säkerhet i deras hemländer inte går att säkra. Detta är bortom allt förnuft och får Sverige att framstå som något bortom verkligheten. Vi utvisar folk till länder där de kristna kan förföljas för sin tro, men vi kan inte utvisa dessa imamer som bevisligen är ett hot mot vår egen säkerhet. 

Per-Albin Hansson och Tage Erlander var inga större förebilder, men ett hade de i alla fall klart för sig som deras efterkommare inom detta parti missat; de byggde ett folkhem som stod upp för landet och de skyddade Sveriges gränser mot yttre fiender och extremism med de medel som nöden krävde. Låt oss nu fira fars dag och hoppas att även Sverige snart får en ny landsfader.
ROBIN OLSSON