Inblick har länge följt fallet ”Karin”, som blev hotad efter att ha anmält en polis för våldtäkt. Vi kan i detta nummer visa att ytterligare en kvinna, Jenny Örn, har blivit utsatt för liknande trakasserier efter att ha anmält en polis för våldtäkt.


Det handlar i båda fallen om att polisen använder sin underrättelseverksamhet och därefter hela rättssväsendet för att med full kraft trycka till den anmälande kvinnan. De reaktioner som helt naturligt blir resultatet av den omänskliga stress och fruktan som kvinnan därmed upplever, tas sedan som intäkt för att kvinnan inte är trovärdig. SU gräver ned sig i skyttegravar och mobiliserar stora resurser för att försöka undergräva kvinnorna trovärdighet. Det handlar om motanmälningar, i ”Karins” fall även om telefonavlyssning och husrannsakan.
När nu SU har fått mer pengar av regeringen och håller på att rekrytera ytterligare underrättelsepersoner till sin verksamhet är det dags att slå larm. Det handlar om polisens trovärdighet. Att ta itu med intern korruption är förutsättningen för att allmänhetens förtroende för polisen ska bestå. Det är polisens underrättelseverksamhet som visat sig vara mest korrumperad.


För drygt tio år sedan avslöjades att polisens infiltratörsverksamhet helt gått överstyr. Chefs-JO Mats Melin talade i en mycket kritisk utredning om ”laglöst land” och efterlyste en uppstramning.
Som av en händelse bor den polis, som för tio år sedan skötte alla Rikskriminalpolisens kontakter med infiltratörer samtidigt som han var sexklubbsdirektör åt torpeden Mille Markovic, just nu i Västerås. Har mannen, med sina extremt känsliga kontakter i den undre världen, återigen anlitats av polisen? Det är kanske långsökt, men ändå en intressant fråga med tanke på att den polis som anmäldes för våldtäkt mot Jenny Örn enligt egen utsago jobbar vid Västeråspolisens underrättelsetjänst.


Greco, Europarådets organ mot korruption, kritiserar nu i skarpa ordalag SU, som uppmanas att publicera anonymiserade resultat av de utredningar som genomförs som innehåller vad ärendet rör och vilka åtgärder som vidtagits mot den polisanställda. Polisanställda uppmanas inte bara vara skyldiga att rapportera brott man upptäcker utan även bli skyldiga att rapportera andra allvarliga interna händelser såsom olämpligt agerande och integritetskränkande ageranden. Dessutom menar Greco att all polispersonal behöver utbildning på alla nivåer rörande skyddet av ”visselblåsare”. Det ska vara känt hur man rapporterar oegentligheter och de anställda ska ha förtroende för systemet för att motverka en tystnadskultur.
Där nu hög tid att Justitieombudsmannen ser över SU:s agerande och att ledamöterna i Sveriges riksdag beslutar om att en fristående myndighet ska granska poliser som begår brott. SU:s förtroende är kört i botten och har gång på gång visat att det inte fungerar när polisen ska granska sig själv.


Den polischef som var samordnare på enheten blev exempelvis avstängd sedan han sexmejlat med kvinnor som har anknytning till de fall han utredde och sedan han inlett en relation med ett kvinnligt brottsoffer – utan att det ledde till några rättsliga följder.
När svenskt rättsväsende sviker de utsatta kvinnorna och svenska politiker inte vill se det uppenbara finns endast allmänhetens engagemang – och Europarådets organ mot korruption – kvar att hoppas på.