Attackerna kom efter en konflikt mellan en kvinna från den kristna minoriteten och sonen till en företrädare för den palestinska myndighetens ledande parti Fatah. Konflikten orsakades av att kvinnan anmälde sonen till den palestinska myndigheten för att ha angripit henne och barnen när hon körde bil genom byn.
När sonen kallades till förhör av polisen kom hans far och ett stort antal beväpnade män till byn  och började hota de kristna. Några sköt skott i luften och krävde att de kristna skulle betala Jizyah – en skatt för de ”otrogna” som kallas dhimmi – som ickemuslimer som lever under muslimskt styre förväntas betala.
Enligt ögonvittnen kom männen som löpte amok bland de kristna från flyktinglägret Al-Am'ari. Trots att de kristna omedelbart anmälde händelserna tog det tre timmar för polisen att anlända till platsen. ”Kvinnor och barn terroriserades av skottlossning, hus träffades av Molotovcocktails och stenar. De leddes av en inflytelserik person från Ramallahdistriktet” sade ett ögonvittne till Jerusalem Post.


Händelsen i Ramallah, som tidigare hade en kristen majoritet, är ingen enskild händelse. Även i Jesu födelsestad Betlehem är kristna utrotningshotade. År 1950 bestod Bethlehem och omgivande byar av drygt 80 procent kristna. Nu är andelen kristna i Jesu födelsestad snart nere i 10 procent.
På Västbanken har andelen minskat från fem procent till mindre än två procent på några decennier. I Jesu födelsestad finns det i dag endast 11 000 kristna. Orsaken till minskningen är densamma som i övriga Mellanöstern; kristna förföljs, trakasseras och förbjuds utöva sin tro. Det är orsaken till att miljoner kristna har flytt från Irak och Syrien på senare tid.
I Gaza är situationen ännu värre. Juldekorationer och krucifix är förbjudna i Gaza och i april 2007 sprängdes den enda kristna bokhandeln och ett halvår senare mördades även bokhandlaren. En spillra på cirka 1 200 kristna finns kvar bland Gazas 1,8 miljoner invånare.


Det ligger självklart i sakens natur att kvarvarande kristna i Betlehem och på Västbanken anpassar sig till den muslimska majoritetens ståndpunkter. Det handlar om överlevnadsstrategi, att vara frimodig kristen skulle vara ett säkert sätt att – om inte förkorta – så åtminstone försvåra livet i ett muslimskt dominerat territorium som Västbanken. För att nu inte tala om Hamaskontrollerade Gaza.
Folkmordet på kristna i Mellanöstern är ingen prioriterad fråga för ledande svenska utrikespolitiker. Både Bildt och Wallström är beroende av muslimska länders stöd för sina internationella politiska karriärer. Ekonomisk maktpolitik och rädsla för terror påverkar i samma riktning. Då är det mer lukrativt och inställsamt att ge sig på Mellanösterns enda demokrati - Israel. I denna oheliga allians mellan muslimska diktaturer och västvärldens politiska ledare hamnar den kristna minoriteten i området i kläm.
Därför fortsätter världen blunda inför det faktum att det snart inte finns några kristna i Jesu egen födelsestad.