
För cirka 2 000 år sedan gav Jesus sina tolv apostlar ett näst intill omöjligt uppdrag. De fick befallningen att gå ut i hela världen och berätta de goda nyheterna om att Gud i Kristus hade försonat världen med sig själv.
Han hade tränat sina lärjungar för uppdraget. Han gav dem makt att utföra under och tecken. De blev fyllda av den helige Ande och Guds närvaro var mycket påtaglig i deras liv. Från att ha varit lärjungar blev de nu apostlar - hans budbärare och representanter och Gud själv utrustade dem för uppdraget. När de fick del av det som vi brukar kalla ”Missionsbefallningen”, var de nog rätt villrådiga. På vilket sätt skulle det ske? Vart skulle de gå?
Man tror att de uppehöll sig i Jerusalem ungefär tolv år, innan de började den långa vandringen ”ut i världen”. Förmodligen tog de utgångspunkt i någon form av karta. Man känner inte till så många kartor från den här tiden, men Strabos världskarta fanns och ger en bild av dåtidens syn på världen.
Vi ser att de förhöll sig till Europa, Asien och Afrika. Det finns många hål i vår kunskap om exakt var de drog men vi vet en del. Med all säkerhet kom aposteln Tomas till Indien.
De drog iväg två och två, eller i grupp, och resorna gick i alla riktningar. Var och en var ledd av den helige Ande. Vi vet att de flesta av apostlarna företog samma sorts av resor som Paulus gjorde men alla hade inte med sig en Lukas som skrev om resorna.
Uppdraget var att gå ut i hela världen för att förkunna evangeliet. Det verkar näst intill omöjligt att de skulle kunna göra det, men faktum är att de var oerhörd framgångsrika. Från Atlanten i väst till Stilla havet i öst, från Östersjön i norr till Etiopien i söder planterade de församlingar. Hur var det möjligt?
Jo, de hade upplevt det som Bibeln säger; ”Inte genom någon människas styrka eller kraft ska det ske, utan genom min Ande, säger Herren. ”
Det är så inspirerande att läsa om apostlarna. De nådde sitt mål, men Guds projekt är inte avslutat. Varje ny generation måste få höra evangeliet. Vi har media och all modern utrustning att tillgå, men hur är det med den heliges Andes kraft i våra liv? Missionsbefallningen är fortfarande aktuell. Uppdraget kvarstår. Ända till Jesus kommer tillbaka till den här jorden fortsätter vi att sprida de glada nyheterna.
Guds kyrka på jorden har förgrenat sig i många olika riktningar. Den är som ett stort träd där en gren växer på en gren som växer på en gren. Jesus bad om enhet för sin kyrka på jorden, så att världen skulle tro att Gud hade sänt honom.
I sin bön till sin himmelska Fader, kvällen innan han dog, säger han; ”Den härlighet som du gett mig har jag gett dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett; jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett. Då ska världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem så som du har älskat mig.” (Joh 17:22-23)
Låt oss tillsammans delta i den bönen. Ensam är inte stark men tillsammans kan vi fullgöra uppdraget. Det är fullt möjligt, därför att Gud fortfarande är med sin kyrka på jorden.
RIGMOR HOLST
Chefredaktör