Påhittade anklagelser, förfalskade brev, fejkade joursamtal – som i verkligheten var förankrade i både regeringskansliet och hos lokala S-politiker – var några av de smutsiga ingredienserna.
Ett ”joursamtal” till Skolverket, där anmälaren visade sig ha kontakt med såväl Margareta Wiman, ansvarig för värdegrundsfrågor på regeringskansliet, och Staffan Yngve, ledande socialdemokratisk skolpolitiker i Uppsala, fick exempelvis Skolverket att inleda en granskning av Livets ords skolor i Uppsala.


En konsult anlitades i samma veva av Skolverket för att i hemlighet ringa runt till elever på Uppsalaskolan och på sätt vaska fram intern kritik. Kvinnan som ringde joursamtalet kunde dessutom kopplas till ett förfalskat brev från ”nio före detta elever” på Uppsalaskolan som den 8 mars 2001 anlände till Skolväsendets överklagandenämnd.
Det förfalskade brevet kom alltså från den mamma som i samråd med regeringskansliet ringde joursamtalet till Skolverket.
Samma dag som brevet anlände till Skolväsendets överklagandenämnd kontaktade Dagens Nyheters nyblivna skolreporter Cecilia Bodström Livets Ord med önskemål om att göra en ”en gräsrotsnivåartikel”.
Artikeln – som i sin helhet byggde på det förfalskade brevet – var i princip den enda som Cecilia Bodström skrev under sin extremt korta karriär som skolreporter på DN. Cecilia Bodström har öppet redovisat sina politiska sympatier som medlem i redaktionskommittén för Arena, en hemsida för dem som är ”intresserade av politik och samhällsdebatt ur ett brett vänsterperspektiv”. Arena finansieras bland annat av LO.


Anna Hellstadius, utredare åt dåvarande generaldirektören Bosse Ringholm (S) på AMS, anställdes i samma veva som ”expert” på Skolverket för att ringa runt till elever på en kristen friskola i Stockholm med syftet att vaska fram kritiska elevröster, utan varken skolans eller föräldrarnas vetskap. Hon ringde bland annat hem till minderåriga elever för att ställa sina kritiska frågor.
Hellstadius ringde även runt till myndigheter i Uppsala för att vaska fram myndighetskritik mot friskolan i Uppsala, även det en utredning som genomfördes utan skolans vetskap.
Allt detta skedde samtidigt som Socialdemokraterna i Riksdagen – tillsammans med Vänsterpartiet – försökte begränsa möjligheterna för de kristna friskolorna. Dessa försök stoppades med minsta möjliga marginal i Riksdagen av Miljöpartiet och Alliansen.


När nu Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fått med sig Liberalerna på att begränsa valfriheten och förbjuda konfessionella friskolor, är det antagligen bara en tidsfråga innan vi kommer att få se liknande riggade smutskastningskampanjer med åtföljande påhittade och skruvade medieinslag.
I en valrörelse där partierna S och L har mycket skrala opinionssiffror och är i desperat behov av uppmärksamhet är denna fara särskilt överhängande.
Då är risken stor att journalister och myndighetspersoner förvandlas till liberala och/eller socialistiska valarbetare och aktivister, som ser det som sin viktigaste uppgift att ge understöd till partipolitisk propaganda.
RUBEN AGNARSSON
Chefredaktör
ruben@inblick.se