Svenska Martina Broström blev världskänd som visselblåsare när hon 2018 i en intervju i tv-kanalen CNN anklagade FN-toppen Luiz Loures för sexuella trakasserier och övergrepp, vilket hon även anmälde.
UNAIDS vice verkställande direktör Luiz Loures var central i FN:s arbete mot aids. Händelsen skulle ha utspelat sig i en hotellhiss i Thailand år 2015 då Luiz Loures höll fast henne och försökte dra in henne i sitt rum.
Resultatet av Martina Broströms anmälan blev istället att hon avskedades av FN-organet i slutet av 2019 för ”missbruk av givarmedel och resurser samt annan misskötsel inklusive misskötsel av sexuella relationer inom Unaids”.
– Mitt agerande och min professionella integritet har aldrig ifrågasatts under mina 14 år på UNAIDS, sade hon till den brittiska tidningen The Guardian i samband med uppsägningen.
Det var nyhetsbyrån Reuters som i förra veckan rapporterade att svenskan har överklagat uppsägningen, vilket innebär att internationella medier återigen uppmärksammar hennes ärende.

”Hämnd för vittnesmål”

I överklagan, som Reuters tagit del av, hävdar Martina Broström att avskedandet i stället var en hämnd för hennes vittnesmål.
– Det blir absurt på gränsen till ironiskt att den person som anmäler sexuella övergrepp är densamma som pekas ut som själv skyldig till misskötsel av sexuella relationer, konstaterar Martina Broström.
Martina Broström avskedades i december i fjol. Hennes överklagande skickades in i april till världshälsoorganisationen WHO, som övervakar UNAIDS arbete.
Enligt ett UNAIDS-brev till Broström från den 27 april 2018 inledde FN:s generalsekreterare Antonio Guterres ytterligare en utredning efter andra anklagelser om sexuella trakasserier som Loures skulle ha gjort sig skyldig till, vilket han också förnekar.
Även Miriam Maluwa, landsdirektören för UNAIDS i Etiopien, ett nyckelvittne i den övergreppsutredningen mot UNAIDS Luiz Loures, avskedades efter att ha lämnat bevis som gav stöd till anklagelserna mot Loures. Hon hade då jobbat för FN i 25 år.
I Broströms överklagande säger hon att hennes uppsägning kom från en utredning baserad på anklagelser som finns i anonyma e-postmeddelanden och som initierats av Loures, då Unaids-organets vice chef.

Skadat rykte

En intern FN-intervju från juli 2017 som Reuters tagit del av, citerar Loures som säger: ”Jag inleder utredningen”. UNAIDS taleskvinna Sophie Barton-Knott vägrar att kommentera det specifika i fallet, med hänvisning till sekretess, men betonar: ”UNAIDS deltar inte i och tolererar inte någon form av vedergällning.”
Sedan 1990-talet har FN:s rykte skadats av en serie allvarliga anklagelser om sexuella övergrepp, särskilt hos FN:s fredsbevarande styrkor. FN:s personal har immunitet, som måste upphävas före en rättslig process.
Martina Broströms överklagande uppger att hon lidit ”allvarlig och oreparerbar skada” i sitt personliga liv och yrkesliv av den ”kampanj för vedergällning och trakasserier” som riktats mot henne. Hon vill ha två miljoner dollar i skadestånd från FN-organet.
Anders Kompass fick som en av cheferna vid kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, rapporter från en underordnad i juli 2014 om påstådda sexuella övergrepp mot barn av franska fredsbevarande FN-trupper i Centralafrikanska republiken.

Inget har hänt

Det var efter att Anders Kompass hade lämnat uppgifterna till en fransk domstol som han blev uppsagd, med hänvisning till att han har lämnat ut hemlig FN-information till utomstående.
Inget åtal har väckts mot franska soldater. I mars 2017 rekommenderade åklagarna att inget åtal skulle ske i ärendet eftersom de inte kunde ”väsentligt bekräfta” påståendena.
Utifrån utredarnas rapporter beslutade åklagarmyndigheten att det fanns otillräckliga bevis och begärde i mars 2017 att målet skulle avslutas. Nästan ett år senare, i januari 2018, avvisades de franska åtalen mot franska soldater.
Anna Hägg-Sjöqvist, nytillträdd generalsekreterare för svenska FN-förbundet, menar att varje rapport om övergrepp av FN-anställda mot civila och inom FN-systemet är upprörande och oacceptabel.
– Det skadar drabbade och det skadar förtroendet för FN och de tiotusentals FN-anställda som dagligen gör stora insatser för att hjälpa miljoner människor världen över, betonar hon.

Hur ska man komma till rätta med övergrepp som sker av FN-personal?
– Problemen måste fram i ljuset och förövare måste straffas. FN har visat allt större öppenhet med genderansvariga i fredsinsatser och bättre möjligheter att larma. Dessa åtgärder måste få genomslag i organisationen och världsorganisationen måste få stöd av medlemsländerna som har ansvaret att åtala och döma misstänkta förövare.

Hur ska man komma till rätta med en kultur där visselblåsare – och inte de som begår övergrepp – bestraffas?
– De oberoende utredningar som uttalade sig om fallet Anders Kompass riktade skarp kritik mot FN:s ledarskap i dessa frågor. Sedan dess har den nuvarande FN-chefen António Guterres stärkt skyddet för visselblåsare. Att FN-anställda har möjlighet att agera utan att riskera repressalier var också Svenska FN-förbundets budskap när vi utsåg Anders Kompass till Årets FN-vän för hans arbete med att skydda utsatta, avslutar Anna Hägg-Sjöqvist.

RUBEN AGNARSSON