Det som medier och opinonsmätningar har beskrivit som helt omöjligt har nu vid flera tillfällen hänt. Storbritanniens befolkning har röstat för ett utträde ur EU och Trump vann nyligen USA:s presidentval. I samband med det franska presidentvalet i april och maj nästa år kan det vara dags för nästa chock: då kan nämligen den högerpopulistiska Marine Le Pen vara Frankrikes president.

Ett sådant valresultat skulle helt och hållet vända upp och ned på samtliga säkerhetspolitiska kalkyler i Sverige. Vårt lands säkerhetspolitik bygger nämligen på föreställningen om ett starkt USA som intresserar sig för Europas demokratiska frihet, samt på ett enhetligt Europa som står enade mot totalitära och krigshetsande politiska ledare.

När Trump nu isolerar sig från övriga världen, när Storbritannien lämnar den europeiska gemenskapen och om Frankrike – som Le Pen vill – skulle söka en allians med Ryssland, skulle själva grunden för de senaste årens försvarspoltiska beslut i Sverige vara fullständigt eliminerade.

Den svenska föreställningen om att omvärlden strikt förhåller sig till de säkerhetspolitiska kalkyler som finansdepartementet tycker sig ha råd med, raseras därmed en gång för alla.

Efter 30 år som gymnasielärare gav Per Kedland upp i somras. I en debattartikel i slutet av september i Svenska Dagbladet, som nu har delats över 51 000 gånger på facebook, förklarade han varför:

”När eleverna börjar i gymnasiet är de flesta vana vid att gå in och ut genom klassrummet under lektionstid utan att fråga läraren, prata i telefon, störa och tjafsa med läraren och andra, surfa på telefonen, ta rast efter 35 minuter, med mera... Om man leker bort halva lektionstiden, vilket är normalt i många klassrum i Sverige, är det inte så konstigt att det påverkar inlärningen... Tidigare när jag ringde hem vid disciplinproblem så fick jag stöd av föräldrarna, idag möts jag ofta av oförståelse. När man tillrättavisar nya elever så får man en blick som avslöjar att de inte är vana vid att bli tillsagda. Det är ett enormt slöseri med tid i den svenska skolan på grund av alla disciplinproblem... Men att en gång till uppfostra nya elever orkar jag inte, jag ger upp. Jag blev mordhotad av en elev förra läsåret när jag tillämpade skolans ordningsregler. Det gjorde att bägaren svämmade över och jag sa upp mig.”

De 10 000 elever som går på landets kristna friskolor har inte alls de ordningsproblem som den kommunala skolan har. Gång på gång konstaterar Skolinspektionen att dessa skolor erbjuder en studiemiljö med arbetsro och elevtrygghet. En gemensam värdegrund för elever, lärare och föräldrar ger i sin tur bra förutsättningar för goda studieresultat.

När vänsterpolitiker och liberaler säger sig vilja lägga ned dessa skolor, är det för att de kristna skolornas exempel ​sätter fingret på orsakerna till de stora ordningsproblemen i den offentliga skolan?

I papperstidningen den här veckan uppmärksammar Inblick två motioner som moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark står bakom.

Dels föreslår han i en riksdagsmotion ett oberoende forskningsprojekt om DDR-regimens relationer med Sverige fram till Berlinmurens fall.

”Jag tror att det finns ovilja att granska det förflutna måhända för vad en del kan vara rädda för att finna”, förklarar Hans Wallmark för Inblick.

Sedan har han tillsammans med den konservativa gruppen i Nordiska rådet skrivit en motion som vill att rådet pressar den svenska regeringen att koordinera frågan om Nord Stream 2 med grannländerna i Östersjöområdet och att lyfta denna fråga med EU-kommissionen.

Bakgrunden till den konservativa gruppens motion i Nordiska rådet är att Hans Dahlgren, statssekreterare åt Stefan Löfven, nu i mars avfärdade ett protestbrev från en rad EU-länder (bland annat Polen, Estland, Lettland, Lithauen och Slovakien) mot den ryska gasledningen i Östersjön, med formuleringen att den svenska regeringen har ”ingen möjlighet att skriva under”

Brevet skulle skickas till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och uttryckte samma syn som utrikesminister Margot Wallström uttryckt i riksdagsdebatter och intervjuer.