.png?sfvrsn=0)
Kommunist-tidningarna Flamman, Internationalen och Proletären har följt Palmemordet sedan starten. Alla tre fälldes i tryckfrihetsmål efter att grundlöst ha anklagat poliser som delaktiga i en högerkonspiration. Internationalens skadestånd blev 40 000 kronor, Flammans 20 000 kronor, medan Proletären dömdes till skadestånd och rättegångskostnader på drygt 300 000 kronor. Flammans Palme-artiklar trycktes på en tryckpress som skänkts från Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté. Den 17 mars 1987 beslöt nämligen centralkommitténs sekretariat att ”i samband med arbetarpartiet kommunisternas begäran” godkänna ministerrådets förslag att ”gratis ställa en tryckpress till apk:s förfogande”.
Inga motiv eller bevis
Tryckpressen skulle levereras till Norrskensflammans tryckeri i Stockholm, skrev Dagens Nyheter den 23 maj 1993.
– Vi blev inte fällda för alla våra artiklar om Palme-mordet, betonar Alf Löfvenborg, som var Flammans chefredaktör fram till 1989.
– Jag skrev en ledare efter mordet som jag själv är väldigt nöjd med, tillägger han.
Förra veckan skärskådade SVT:s Veckans brott åklagarens påstående att Stig Engström var Palmes mördare. Programledare Lars-Olof Lampers konstaterade att ingen teknisk bevisning fanns, motiv saknades och att Engström tycks ha haft en önskan att förstora sin roll som vittne i polisförhören. En av världens dyraste mordutredningar fick alltså avsluta sin verksamhet genom att peka ut en sedan 20 år avliden mytoman som gärningsman. Olof Palme var med och byggde upp det Nato-kontrollerade svenska Stay-behind nätverk som skapades i Västeuropa under det kalla kriget för att underlätta motstånd vid en sovjetisk invasion. KGB-agenten Jan Guillou och Peter Bratt skrev i sitt IB-avslöjande 1973 att Palme var ”extremt antikommunistisk och extremt västorienterad”, vilket var helt sant. Jan Guillous Palmefientlighet är lika intensiv än idag.
”Meningslös dynga”
Magasinet Filter var först ut att peka ut den så kallade ”Skandiamannen” som Olof Palmes mördare. Sitt intresse för Palmemordet fick tidningens journalist Thomas Pettersson när han år 2008 upptäckte att Olof Palme rapporterade kommunister till CIA på 1950-talet. I sitt reportage i Filter år 2018 hänvisade Thomas Petersson, själv politiskt engagerad på vänsterkanten, bland annat till Proletärens intervju med ”Skandiamannen” i nr 3, 1989.
– Thomas Petersson med flera har gjort den enligt mig relevanta reflektionen att berättelsen nog hade artat sig annorlunda om Olle Minell skrivit för DN eller SvD istället för Proletären. Då hade inte åklagaren kommit undan med att säga att ”Engström är ointressant”, utan troligen – förhoppningsvis – hade det uppstått något slags tryck som tvingat utredarna att åtminstone redovisa på vilka grunder Engström avförts från utredningen, förklarar Mattias Göransson, chefredaktör på Filter.
Göransson fnyser föraktfullt mot dem som pekar ut Sovjet som delaktig i en mordkomplott.
– Om du visste vilket oändligt utbud av den här sortens meningslös dynga det finns runt Palmemordet så hade du inte slösat bort en enda sekund på att tänka på saken, slår han fast.
Sverige rustar för krig – och förbereder sig för en rad scenarion där bland annat mord mot nyckelpersoner ingår, framgår av ett färskt regeringsbeslut. Vilket land tror du regeringen är oroliga inför?
– Det bisarra med dagens fånerier är att de är så lika läget mot slutet av 1980-talet, då Försvarsmakten (på tvärs med både FRA och Säpo) lyckades få gehör för en lika verklighetsfrämmande som paranoid hotbild, förklarar Mattias Göransson.
– Men istället för att utvärdera 80-talets vanföreställningar, och dra slutsatser av dem, gick den svenska offentligheten bara vidare som om inget hade hänt. Och därmed var fältet öppet för samma gamla stolliga tankar att dyka upp igen, så snart Ryssland började rumstera om i sin närmiljö.
– Historielösheten är lika monumental som självupptagenheten. Men detta har jag ju redan avhandlat i boken Björnen kommer; läs gärna den.
I boken ”Björnen kommer” avfärdar Mattias Göransson regeringens och Försvarsmaktens beskrivning av Ryssland som ett hot mot Sverige.
Samarbeta med Sovjetstyrkor
Även journalisten Gunnar Wall har skrivit om Palme-mordet i decennier. När Krister Petersson höll sin digitala presskonferens fick Gunnar Wall hela nio minuter av chefsåklagarens tid. Gunnar Wall var chefredaktör på Internationalen 1980-1982. I händelse av krig med Sovjetunionen tänkte sig tidningens ägare Kommunistiska arbetarförbundet skapa en egen milis och arbeta för ett nederlag för Sveriges försvarsmakt i samarbete med sovjetiska anfallsstyrkor. Gunnar Wall försäkrar att Internationalen var mycket kritisk mot sovjetregimen och inte ville se ett sovjetiskt styre över Sverige.
Säkerhetstjänstkommissionens rapport ”Hotet från vänster” nämner nr 24 årgång 1974 av Internationalen, som skrev: ”Vi bör samordna våra ansträngningar med den utsatta arbetarstatens styrkor (läs Sovjet)”.
– De där sidorna från Säkerhetstjänstkommissionen refereras som synes till aningen abstrakta diskussioner om vad som kan beskrivas som ett möjligt tredje världskrig där motstridiga ekonomiska system ställs mot varandra, svarar Gunnar Wall.
Stödjer du Internationalens ståndpunkt från 1975 att arbeta för ett nederlag för Sveriges försvarsmakt i samarbete med sovjetiska styrkor?
– Winston Churchill samordnade sina ansträngningar med Sovjetunionen, det vill säga med ”den utsatta arbetarstatens styrkor” sedan Hitler anfallit det landet. Det har jag inga problem med att han gjorde, förklarar Gunnar Wall, som dock håller med om att det var avskyvärt när Sovjet ockuperade Tjeckoslovakien.
Mer vill inte Gunnar Wall säga om Internationalens uppmaning att verka för ett svenskt nederlag vid en invasion från Moskva.
– Hur man ska tolka ett snart femtio år gammalt lösryckt citat ser jag ingen anledning att diskutera ytterligare, klargör han.
Kommunistiska celler
På 1960- och 1970-talen infiltrerade Gunnar Ekberg kommunist-grupper i Göteborg, samt terrororganisationen PFLP, för den svenska militära underrättelsetjänstens räkning. Syftet var att avslöja infiltration från främmande makt – läs Sovjet. Han tycker det är intressant att Flamman, Proletären och Internationalen är så djupt engagerade i att förankra bilden av en högerkomplott bakom Palme-mordet.
– Det luktar vilseledning, säger Gunnar Ekberg om kommunisttidningarnas stora intresse för mordet på en av Sveriges framstående kommunistjägare.
Ekberg säger sig inte – under sin tid som infiltratör i kommunistkretsar – ha kommit i kontakt med den bulgariske terrorist med svensk anknytning som deltog i attentatet mot påven och som av Stockholmspolisens ryssexperter Håkan Silversjö och Hans Strindlund pekade ut som delaktig i Palmemordet. Han har ingen direkt kunskap om den bulgariske mannen, som skulle ha bildat kommunistiska celler i just Göteborg.
– Att starta kommunistiska celler kan handla om olika saker, förklarar Gunnar Ekberg.
– Det kan innebära att bilda celler i samhällsinstitutioner, föreningar, inom militären, på journalisthögskolan, för att styra utvecklingen, sprida desinformation eller skaffa information, fortsätter han.
– Frank Baude, ledare för KFML, sade till mig: ”Om du kommer in på journalisthögskolan, då får du bli hemlig medlem, och inte längre vara medlem öppet”. Som hemlig medlem gick man inte längre på möten, men hade ändå kontakt och kunde verka för partiet med olika uppgifter där inne.
Ointresse
Säpos mordutredare Walter Kegö och Jan Henrik Barrling fick sommaren 2016 för första gången träffa Palmeutredningen och överlämna ett material som pekar ut en namngiven mördare som kan kopplas till Sovjet. Kegö och Barrling hade fått munkavle av regeringen i omgångar från slutet av 1980-talet.
Det skulle visa sig att Kerstin Skarp och Hans Melander var måttligt intresserade. De ville inte ens träffa Säpos mordutredare. Karin Johansson, Dag Andersson och Lennart Gustafsson tog emot materialet men fick inget gehör internt och slutade som Palme-utredare strax därefter. Palme-utredningens nya utredare har varit mycket mer intresserade av Stay-behind och Sydafrika än av Sovjet-spåret.
Bland det första som hände när chefsåklagare Krister Peterson blev Palmeåklagare 1 februari 2017 var att Palmeutredarna Sven-Åke Blombergsson och Peter Steude tog kontakt med Stig Engströms före detta fru. Förhören ledde ingen vart, trots att poliserna påstod att ”nio vittnen som sett gärningsmannen… där signalementsuppgifterna stämmer in ganska väl på Stigs klädsel...”.
Förhören visar att frun inte ens vet vad Stay-behind är, att hennes före detta make inte hade några aggressioner mot staten, att han inte var Palme-fientlig och dessutom var alldeles för rädd och harig för att utföra ett mord. Han hade heller aldrig tidigare använt ett vapen.
I augusti 2018 förhördes trots detta Carl Bildts medarbetare Lars Christiansson om Stay-behind av Blombergsson och Steude och i mars 2020 reste Palmeutredarna till Pretoria för att möta företrädare för den sydafrikanska säkerhetstjänsten. Resan fick Melander att nämna Sydafrika i en bisats på presskonferensen i juni.
Inte insatt
Palme-utredaren Sven-Åke Blombergsson hämtade alltså inspiration från ett antal kommunisttidningars utpekande av Stig Engström som centralfigur i en mordkomplott styrd av Stay Behind-rörelsen. Han är dock inte insatt i den mordutredning som Säpos mordutredare Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling lämnade över till Palmeutredningen.
– Jag har inte jobbat med det, säger han och hänvisar till Hans Melander.
Melander konstaterar i sin tur att materialet har tagits emot.
– Vi har haft en dialog och förhör med båda två. Det har inte lett till något konkret. Det har gjorts en bedömning, det bör ha varit Palmeåklagaren Kerstin Skarp som gjorde den. Summan av resonemanget var att vi inte skulle gå vidare.
Hans Melander känner heller inte till Stockholmspolisens ryssexperter Håkan Silversjö och Hans Strindlund som pekade ut en sovjetstyrd kurd som delaktig i Palmemordet.
– Det rör sig om ett oerhört omfattande material. Jag är inte inläst på alla detaljer.
Vad säger du om buggningsmaterialet som visade att en sovjetisk diplomat kände till mordet i förväg?
– Det är oerhört tvetydigt vad man kan dra för slutsatser av det buggade materialet, menar Hans Melander.
Walter Kegö blir mycket förvånad över Hans Melanders svar.
– Den tolk vi anlitade på Säpo hade packat sina väskor för att fly från Sverige. Hon var övertygad om att det var en sovjetisk invasion på gång efter att ha lyssnat på buggningen, säger han.