– Bibelns trovärdighet är det som den kristna tron hänger på, säger kyrkoherde Karl-Henrik Wallerstein, som under förra hösten doktorerade i teologi vid det svenskspråkiga universitetet Åbo akademi i Finland.
– När jag läser Bibeln blir jag mer och mer fascinerad över hur tillförlitlig den är. Det finns ingen etik som kan jämföras med Bibelns. Jag vågar säga att ju mer jag läser, desto mer tillförlitlig blir den, fortsätter han.
– Den kristna kyrkan har fram till 1700-talet utgått från att Bibeln är tillförlitlig. Kyrkohistorien har varit helt ense om Bibelns tillförlitlighet som historisk och teologisk källa för att få kunskap om Gud och Guds folk, betonar Karl-Henrik, som till vardags är kyrkoherde i Göteryds pastorat, församlingarna Göteryd, Pjätteryd och Hallaryd.
Han beskriver hur debatten om Bibelns trovärdighet inte främst bygger på nya arkeologiska upptäckter utan på nya filosofiska tankar. Tvärtom stärker arkeologin Bibelns trovärdighet.
Han ger Dödahavsrullarna, som hittades 1947, som exempel.  Det viktigaste fyndet var en fullständig version av Jesaja bok, daterad till ca 160 år före Kristus. Tidigare var de äldsta tillgängliga handskrifterna av hela den hebreiskan Bibeln från 1000-talet efter Kristus. Fynden i Qumran gjorde att man fick tillgång till handskrifter som var mer än 1 000 år äldre, till och med före Jesu födelse.

Exakt samma ord

– När man jämförde hela Jesaja-rullen med kopior som var drygt tusen år äldre såg man att det var samma ord och samma meningar, säger Karl-Henrik, givet att man inte har vokaler i Qumran-rullen.
– När det gäller avskrifter av Nya testamentet finns det tusentals kopior bevarade, men som jämförelse endast ett tiotal kopior av Platons skrifter. Från original till kopia kan det för Nya testamentets del röra sig om så kort tidsperiod som 30 år, exempelvis Johannesevangeliet. Första hela Nya testamentet är från 350 efter Kristus, vilket ska jämföras med Platon, där det är 1000 år mellan original och kopia.
– Den vetenskapliga metod som heter textkritik bevisar faktiskt att det Nya testamente som jag läser är samma bok som de första lärjungarna läste, säger han och beskriver samtidigt att den avgörande frågan är om vi tror att Gud finns eller inte.
– Vad är det som säger att det är mer vetenskapligt att inte tro på Gud, frågar han sig.
– I västvärlden har vi utgått från att Gud bara verkar genom naturlagarna och att miraklerna som skrevs ned i evangelierna därmed inte kan ha ägt rum. I den moderna kunskapskulturen, istället för att ta sin utgångspunkt i Gud, tar man utgångspunkt i människans subjektiva erfarenhet.

Vetenskapligt högmod

– Bibelkritiken utgår ofta från en felaktig kunskapsteori där man i själva utgångspunkten förnekar mirakler och framtidsprofetior. Emmanuel Kant menade att vi inte kan komma åt verkligheten som den är, utan bara hur vi upplever att den är. Kants kunskapsteori utgör i den meningen en stor kontrast till Platon som menade att det osynliga är det mest verkliga. Den kristna tron utgår ifrån att det är Guds nåd som gör verkligheten fullkomlig.
– Det finns ett högmod inom modernismen, påpekar kyrkoherde Wallerstein och beskriver hur detta vetenskapliga högmod resulterade i 1800-talets, inte sällan antisemitiska forskningstrend.
– Modernismens kunskapssyn ledde till att vetenskapen – istället för att ha Gud som utgångspunkt – fick människan som utgångspunkt, vilket formulerades av den franske upplysningsfilosofen René Descartes: ”Jag tänker, alltså finns jag”.

Gud avskaffades

– När den moderna filosofiska människan avskaffade Gud blev Bibeln ett problem. Vi har levt i en kultur i västvärlden som har varit hyperkritisk mot Bibeln. Modernismens kunskapssyn ledde till en övertro på människans förnuft. Det finns stora problem med postmodernismen relativisering av sanningen men jag måste ge postmodernismen rätt i att man ifrågasätter att människan har förmåga att objektivt förstå verkligheten. Så enkelt är det inte.
–  Jag tror att Bibeln är fullt tillförlitlig även om jag inte har svaret på alla problem som finns i Bibeln. Så resonerar all vetenskaplig forskning. Vetenskapen fungerar så att du kan hävda en teori även om alla problem inte är lösta. Så är det med evolutionsteorin. Denna teori har inte löst alla problem men utgör ändå normen inom västvärlden för hur man tror att livet har uppkommit.
– Att jag tror att Bibeln är Guds ord innebär inte att jag förstår den fullt ut. Det finns många spännande bibelproblem, men det hindrar inte att jag kan hävda att hypotesen om Bibelns tillförlitlighet är sann.
Karl-Henrik menar även att Bibelns återkommande beskrivningar av framtida händelseförlopp bekräftar Bibelns tillförlitlighet.

Personlig upplevelse

– Jag har även upplevt att Bibeln är tillförlitlig i mitt personliga liv. Bibeln är ingen vetenskaplig bok, men Jesus trodde på Bibeln: han räknade med att Noa, Abraham och Mose var historiska personer. Vi får läsa Bibeln ifrågasättande ”Kan detta stämma?”, men också ödmjukt inse att vi är människor som är begränsade när det gäller att förstå verkligheten. Då kan vi lita på Guds ord, den främsta källan till kunskap om Gud.
– Jag försöker alltid läsa Bibeln i bön och med en respekt för att det är just Guds ord till oss. Vi behöver även läsa Bibeln i församlingens gemenskap.
Denna tillit till Bibelns budskap handlar inte om att vara enfaldig eller ha ett blint försanthållande av tron, betonar Karl-Henrik.
– Till trons dimension hör nämligen också en öppenhet för det vi kallar vetenskap. Jag har fått möta de främsta forskarna i världen, och jag har fått se hur de kombinerar en stor passion med Guds ord men där de samtidigt vågar komplicera och begrunda problemen i Skriften utifrån tron att Gud är fullkomlig. I mitt personliga liv är min upplevelse att det är helt otroligt vad tillförlitlig Bibeln är.

RUBEN AGNARSSON