– PISA 2018:s resultat kommer att användas av oss politiker som beslutsunderlag, där vi jämför olika länders kunskapsnivå. Därför är det viktigt att vi i Sverige vet vad vårt resultatet är värt, poängterar han.
I sitt dagliga värv undervisar Lehresjön elever i samhällskunskap och som regionpolitiker sitter han som ledamot i Kultur- och bildningsnämnden. Han vill inte föregå Pisa-kommissionen och dess kommande slutsatser.
– Jag vill inte gå så långt som att i dagsläget kalla detta för fusk, men jag vill gärna få klarhet i frågan och välkomnar denna granskning.
Förkortningen PISA står på engelska för Programme for International Student Assessment och översatt till svenska blir det program för bedömning av internationella studenter.

Liberal hjärtefråga

Skola och utbildning är och har alltid varit Liberalernas hjärtefråga, enligt Lehresjön som anser att bildning är den säkraste vägen att lyfta människor.
– Kunskap och bildning möjliggör en klassresa oavsett vem du är eller vilken bakgrund du har. Jag är själv en stark förespråkare av det fria skolvalet som möjliggör för elever och föräldrar att göra ett aktivt val som kan påverka ditt liv.
Lehresjön poängterar att det finns mycket som kan göras för att höja kvaliteten i den svenska skolan.
– När vi liberaler initierade lärarlegitimationen under Alliansregeringen, samt införandet av dagens system med förstelärare så var vi noga med att lärarna ska ha rätt behörighet på rätt nivå för att sätta betyg.
Lehresjön ger ett praktiskt exempel där en lärare med doktorsgrad i biologi undervisar en högstadieklass i biologi, men han saknar lärarbehörighet och följaktligen inte får sätta betyg. Då uppstår det absurda, enligt honom, att en lågstadielärare som har legitimation får sätta dessa betyg utan kunskap i själva ämnet.
– Översätt denna logik till sjukvården. Vi har brist på kirurger så vi låter en behörig sjuksköterska utföra hans arbete, så vill vi inte ha det och det är därför viktigt att lärare har rätt behörighet och rätt kompetens på rätt plats.
Lehresjön poängterar även att PISA-undersökningen endast mäter kunskaper inom tre områden; läsförståelse, matematik och naturkunskap.

“Sanningen ska fram”

Liberalernas gruppledare i riksdagen; Johan Pehrsson gick hårt åt statsminister Stefan Löfven (S) under förra onsdagens partiledardebatt, där han ersatte Nyamko Sabuni.
Han framhöll att kvaliteten i skolan är helt avgörande och han frågade vad statsministern tänker göra för att vi ska få korrekta PISA-mätningar och en korrekt utvärdering av den svenska skolan. “Sanningen ska fram”, blev svaret det korta men kärnfulla svaret från Stefan Löfven.
PISA-undersökningarna går till så att ett urval lottas fram bland landets 15-åringar. Enligt OECD:s regler får länderna sedan i vissa fall exkludera elever. Det gäller elever med kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar samt nyanlända som har fått svenskundervisning i mindre än ett år.

Expressen avslöjade fusket

När resultatet av den senaste PISA-undersökningen presenterades i början av december i fjol var enligt regeringen den negativa trenden bruten. Skolverkets ledning med utbildningsminister Anna Ekström (S) i spetsen lovordade utvecklingen inom svensk skola.
Efter Expressens avslöjande om fusk den andre juni; där en stor mängd utrikesfödda elever felaktigt undantagits från att delta i PISA 2018, i strid med OECD:s regelverk, begärde Anna Ekström nu en ny granskning av resultaten.
– Jag har aldrig tidigare bett OECD att göra en sån här granskning, men de har redan bekräftat för mig att de kommer göra en granskning av Sveriges PISA-resultat, säger hon till Expressen.
Enligt Expressens beräkningar, framtagna av Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi så skulle hela den rapporterade uppgången för svenska elever sannolikt bytts mot en nedgång om reglerna följts.
Sverige exkluderade i PISA 2018 fler elever än något annat deltagande land. I PISA 2015 exkluderade Sverige 5,7 procent av eleverna från undersökningen. Tre år senare var det hela 11,1 procent. Det är mer än en fördubbling. Var nionde elev som hade lottats fram fick alltså inte göra provet. Sverige valde dessutom att inte redovisa sina exkluderingsgrunder något som aldrig gjorts tidigare.
– Det finns läge att återkomma till denna fråga när utredningen är klar, konkluderar Niklas Lehresjön.

ROBIN OLSSON