
Sveriges regering och svenska myndigheter uppmanar alla över 70 år att undvika allt socialt umgänge för att undvika smittspridning av coronaviruset.
I sitt marsnummer varnar vetenskapstidningen Scientific American nu för att den ensamhet som karantänsregler och social distansering medför utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan.
Och brittiska Daily mejl rapporterar om en färsk studie som varnar för att Coronaviruskrisen, och den sociala isolering som tillämpas för att bekämpa den, kan orsaka en ensamhetsepidemi hos äldre.
Tidningen hänvisar även till en stor studie publicerad i mars 2018 som visade att social isolering kan öka risken för en stroke med 39 procent och för tidig död med 50 procent.
Ensamhet kan öka risken för en hjärtattack med mer än 40 procent, fann forskarna.
De som redan hade hjärt-kärlproblem var mycket mer benägna att dö tidigt om de isolerades, vilket visar på betydelsen av familj och vänner för att återhämta sig.
Varnar för konsekvenser
Även Maria Törnqvist, docent vid Uppsala universitet, varnar i Aftonbladet för konsekvenserna av att isolera äldre. Hon hänvisar till boken ”Heat wave. A social autopsy of disaster in Chicago” där den amerikanske sociologen Eric Klinenberg skriver om värmeböljan sommaren 1995 i Chicago. Det visade sig att inte bara hettan var livsfarlig utan även den sociala isoleringen. Värmeböljan drabbade de socialt marginaliserade och isolerade värst.
”Enligt en ny amerikansk rapport leder social isolering till 32 procents högre risk för stroke och 25 procents högre risk för dödlighet i cancer för människor över 65” skriver Maria Törnqvist i Aftonbladet.
Personer som isoleras socialt löper en nästan dubbelt så stor risk att dö en för tidig död, rapporterade Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland i maj 2017 efter en epidemiologisk undersökning där man har följt nästan en halv miljon människors hälsa. Resultaten publicerades i vetenskapstidningen Lancet Public health.
– Samhället bör i allt högre grad tänka på hur man kan förebygga ensamhet och speciellt isolering. Man kan påverka bland annat med hjälp av byggandet och verksamhet som ökar den sociala gemenskapen, sade professor Marko Elovainio som ledde undersökningen, till Hufvudstadbladet.
Underskattad fara
Långvarig ofrivillig ensamhet är kopplad till dålig livskvalitet, nedstämdhet, demensutveckling, hjärt- och kärlsjukdomar och risken att dö i förtid, betonar Peter Strang, professor vid Karolinska institutet och menar att faran med ofrivillig social isolering är underskattad.
– Inom äldrevården, exempelvis, är det så mycket fokus på allt runtomkring, när det allra viktigaste för de äldre är relationerna, ögonkontakten, småpratet och kroppskontakten, säger han i en intervju med Sydsvenskan.
Peter Strang har i över 30 år arbetat med patienter i livets slutskede och sett hur starkt människan påverkas av ensamhet – och gemenskap.
– Jag har dessvärre inte någon expertis på ensamhet i det korta ”karantän”-perspektivet. Det jag studerat är effekter på 5-10 år, det vill säga långvarig ensamhet, förklarar Peter Strang för Inblick.
Ofrivillig ensamhet
Jacob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesman, menar att ofrivillig ensamhet är ett av våra stora samhällsproblem – men samtidigt ett av de minst diskuterade, skrev han i en partimotion för ett år sedan.
Ofrivillig isolering är ett av de värsta straff vi människor kan tänka oss. Den bryter ned oss och därför är ensamhet ett politiskt ansvar, betonade Lina Nordquist socialpolitisk talesperson för Liberalerna i ett politiskt utspel i höstas.
– Det finns många äldre människor som nu lever ensamma och inte kan gå att handla och inte kan gå ut alls om man bor trångt i en stad. Jag har ringt runt lite till mina egna äldre bekanta. En äldre man beskrev hur han och hans fru som bodde på äldreboende inte har träffat varandra på sex veckor, säger Lina Nordquist till Inblick.
– Isolering är ett av de värsta tortyrstraffen.
Nu kommer det rapporter som varnar för att det finns en risk att coronakarantänen mot äldre leder till ökade dödsfall?
– Tyvärr gör det verkligen det. De studier jag har läst om handlar i och för sig om längre tid, bland annat kan de sjukdomar man har bli värre. Jag har avstämningar varje vecka med förtroendevalda runt om i landet inom vårt parti om hur läget ser ut.
– Civilsamhället är väldigt viktigt, det handlar om hur man kan stötta pensionärsföreningar och om vad kyrkan göra, liksom Röda korset och vi som privatpersoner. Finns det personer i vår närhet som behöver kontakt? Jag tror vi alla behöver ta en fundering på det.
– Pensionärsföreningar och kyrkan, tror jag, har en viktig uppgift nu.
RUBEN AGNARSSON