Konflikten mellan USA och Iran har eskalerat sedan USA:s president Donald Trump beordrat att döda den högt uppsatte iranske generalen Qasem Suleimani. Detta skedde genom en drönarattack på Bagdads flygplats den 3 januari.
– USA tar sin nationella säkerhet i USA och utomlands på stort allvar även om jag kan konstatera att det blev hög anspänning och stora risker i området, säger försvarsutskottets ordförande Pål Jonson (M) till Inblick.
Likvideringen ledde till motangrepp från Iran som besköt baser i Irak där både amerikanska och svenska styrkor finns stationerade. Samtidigt har Iran skjutit ner ett Ukrainskt passagerarplan, ett Boing 737-800 som kraschade utanför Teheran, med svenska medborgare ombord. Alla passagerare omkom.
– Sverige har 70 soldater i Irak, detta åtagande förlängdes med ett år i december, den insatsen har nu pausats, men vi hoppas att de kan återgå till sin uppgift; att utbilda irakier snarast, säger Pål Jonson.
Det har varit extra möte mellan utrikesnämnden och regeringen i frågan:
– Att ta hem svenska trupper skulle skicka fel signaler till IS som vi är där för att bekämpa. Avbryter vi så skickar vi även negativa signaler till våra nordiska grannländer och övriga 75 länder som är där, på ett sanktionerat FN-mandat på inbjudan av Irak, att utbilda trupper i kampen mot IS.
Strid om folkrätten
Joseph Alulis, professor i statsvetenskap vid North Park University i Chicago är förvånad och i utgångsläget kritisk till attacken.
– Det är en stor och historisk händelse som kan få oanade konsekvenser för regionen och enligt internationell rätt är president Trumps agerande oacceptabelt, säger han till Inblick.
– Suleimani var en stor tillgång för Iran som förorsakat stor skada för USA och våra allierade, men det var fel att döda honom enligt min mening.
Artikel 51 i FN-stadgan reglerar hur världen ser på rätten till självförsvar. USA har anmält händelsen till FN och hävdar att de agerat proaktivt för att rädda amerikanska liv och intressen. Iran å sin sida har anmält sina attacker mot militära baser i Irak som självförsvar. Detta blir nu upp till FN:s säkerhetsråd att avgöra.
– Att likvidera en högt uppsatt militär ledare i ett suveränt land, om man inte är i krig, är enligt internationell rätt och amerikansk lag sedan 1970-talet helt acceptabelt.
– Usama Bin Ladin var ett undantag, men han var en pirat och massmördare, inte företrädare för ett land, avslutar Alulis.
Kritisk mot Iran
Pål Jonson är kritisk till Irans agerande och attacker mot baser där svenska militärer befinner sig.
– Det man kan konstatera efter det iranska angreppet på militärbaser i Irak är att det finns all anledning att rikta kritik mot Iran. Som det verkar så har dock inte attackerna resulterat i några dödsoffer, säger Jonson.
Jonson är dock orolig över att Iran aviserat att man vill lämna det berömda kärnavtalet.
– Iran har sedan juni i fjol brutit mot det kärntekniska avtalet, sedan är vi även kritiska till att USA lämnat avtalet som skulle se till att Iran inte får tillgång till kärnvapen, fortsätter han.
Han är dock inte allt för bekymrad över utvecklingen så här långt:
– Jag hoppas och tror att Iran inte vill ha ett fullskaligt krig, avslutar Pål Jonson.
ROBIN OLSSON