Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

"Jag fick bara finna mig i det"

Monika Ekström | 13 sep , 2019
– Mitt första minne av övergreppen är från när jag var två, tre år. Det slutade när jag var 12, berättar Maria Okkola för Inblick. – Det var svårt att se framåt. Jag kunde inte se mig själv fylla 25 år eller bli vuxen och skaffa barn, fortsätter hon.
Jag_fick_bara_finna_mig_i_det
Maria Okkola är uppvuxen i en kristen familj, men från två års ålder blev hon utsatt för sexuella övergrepp av en man i hennes närhet.
– Jag växte upp med det här, men någonstans visste jag att det var fel. Samtidigt tänkte jag att det kanske var något som alla barn blev utsatta för, jag visste inte om något annat.
Fram tills att hon var 12 år var det ingen som kände till vad som hände. Men mamman kände på sig att något var fel.
– Mamma kom och frågade om den mannen gjort något som han inte fick. Då blev jag knäpptyst och mamma fattade.
Mamman ställde några följdfrågor för att vara säker på att de menade samma sak.
– Det var då det kom fram.
Som 11-åring hade Maria valt att döpa sig, men kommer inte ihåg så mycket.
– Jag har förträngt mycket i mitt liv, varav dopet är en del av det som har försvunnit tyvärr.
Mamman har berättat att hon verkligen ville döpa sig och att hon tjatade och tjatade.

Fortsatt kamp

Efter att övergreppen avslöjades försvann mannen ur familjens liv, men för Maria var det en fortsatt kamp. Eftersom mannen varit kristen påminde kyrkan om övergreppen.
– Allt blev så äckligt med det kristna. Mannen brukade be för folk och stå längst fram och prisa Gud. Samtidigt gjorde han så fel mot mig.
– Det var väldigt, väldigt svårt med kristendom. Kyrkan påminde mig om övergreppen. Det blev så fel och sjukt. 
Maria ställde en fråga till Gud: "Om du finns varför har det här hänt mig?" Hon började säga att hon var ateist och inte trodde på Gud. Samtidigt gick hon runt med kaxiga texter på sina kläder.
– Jag var inte satanist, men jag kunde gå runt i en T-shirt med: "Go Satan". Jag var så arg på Gud. 
Hon hade ont i magen varje dag, var deprimerad och kunde inte gå till skolan.
Samtidigt hade hon självmordstankar och skar sig själv. Mamman tog henne till psykakuten, men hon bara grät och grät. 
– Jag hade det väldigt, väldigt svårt. Jag klarade inte av att sitta bredvid en man på bussen eller se en man tillsammans med ett barn. När ett barn satt i sin pappas knä ville jag spy.
Hon övervägde självmord, men ville inte såra sin mamma.
– Min mamma har alltid bett och trott på Gud. Hon har försökt hålla mig kvar.

Lättare att leva

När Maria blev vuxen och fick jobb blev det lite lättare att orka leva.
– Jag överlevde även om livet inte kändes så kul.
Tron på Gud kom tillbaka.
– Jag tänkte: "Ja, men Gud du finns väl, för om du inte fanns så hade jag nog inte ens levt idag. Du har nog ändå hållit mig i din hand."
Hon trodde att allt var bra och att hon förlåtit mannen, men för två år sedan när han började höra av sig kraschade Maria totalt. Hon mådde sämre än någonsin och posttraumatisk stress triggades igång.
– Han spammade mig och gjorde allt för att jag skulle svara. Men jag ignorerade allting. Allt kom tillbaka igen och det blev tusen gånger värre än det någonsin hade varit innan. 
– Allt gick ut på att jag skulle försöka överleva dagen. Självmordstankarna kom tillbaka och jag skadade mig själv, kunde få panikattacker och börja slå mig själv i huvudet för att försöka få tyst på alla dumma tankar samtidigt som jag skrek i förtvivlan. Jag visste inte ens om jag skulle överleva natten, varje natt. 
Hon vågade inte titta på tv eller någon film med rädsla för att det skulle vara någon sex- eller hångelscen.
– Då rusade hjärtat och om någon nämnde ordet porr så fick jag svårt att andas och började må illa och det kunde förstöra en hel kväll. 
Till slut kunde inte Maria åka hemifrån utan att må dåligt och hon isolerade sig.
– Jag kunde inte åka buss eller vara med mina vänner eller familjen. Det var fruktansvärt. 

Fick ingen hjälp

Maria fick ingen hjälp från psykvården istället ropade hon till Gud om hjälp.
– Jag hade bett till Gud om hjälp att förlåta mannen. För jag visste att jag var tvungen att göra det, iallafall för min egen skull.
Maria trodde på Gud, men levde inte med honom. För drygt ett år sedan blev det riktigt illa med det psykiska måendet.
– Jag ville dö, men jag vågade inte begå självmord. För jag ville inte såra mamma och mina bröder så djupt, och min dåvarande man. 
Hon slutade arbetet som nagelterapeut för att istället studera.
– Jag behövde göra något annat och bestämde mig för att gå bibelskola ett år.
Men innan dess hände något hemma i vardagsrummet.
– Jag stannade upp, och sa högt: Va, har jag förlåtit honom? Det bara kom som en frid över mig. Och det var som att allt det tunga och jobbiga bara rann av axlarna.
– Jag stod och skrattade högt. "Jag har förlåtit honom, wow, tack Gud." Jag kände en sån enorm tacksamhet och lättnad. 
Hon ville berätta för mannen att han var förlåten, men väntade några månader för hon var inte säker på att det skulle hålla.
– Kanske hade jag inte alls förlåtit honom. Jag kanske bara trodde det just nu, tänkte jag och avvaktade i två, tre månader.

Skickade sms

Men då skickade hon ett sms och berättade att han var förlåten. " Hej! Jag känner att du behöver veta att Gud har hjälpt mig att förlåta dig"
Sedan kom oron för att han skulle höra av sig och vilja ha kontakt igen.
– Han svarade att han var jätteglad för att jag kommit på rätt väg med Gud. Han önskade mig all lycka. Och så avslutade han med: "Jag ska aldrig mer höra av mig".
– Efter det har jag inte mått dåligt. Jag är inte deprimerad och jag har inga panikattacker. Ingen ångest.
Tidigare hade hon katastroftankar, men de tankarna och paniken försvann. 
Maria började bibelskola på Johannelund i Uppsala. Det var kul, men hon förstod inte vikten av att vara med i en församling.
– Det räckte med relationen mellan mig och Gud, tyckte jag.
Men i april i år besökte hon en församling i Uppsala, dit hennes mamma hade tipsat henne om att gå.
– Sedan dess har jag försökt att leva med Gud fullt ut, istället för att ha ena foten i världen och andra foten hos Gud. Och det har förändrat mig totalt. Jag har aldrig varit så här lycklig i hela mitt liv. 
– Jag bara längtar efter vad Gud kommer att göra mer i mitt liv. Jag blir helt berörd, tack Gud. Jag vill att alla ska få uppleva det. Jag har verkligen varit så långt ner på botten, säger Maria och tårarna börjar rulla nerför kinderna.
Fram till depressionen sjöng och dansade Maria, men slutade sedan med allt sådant.
– Jag sjöng hela tiden och jag dansade varje dag. När vi åkte bil när jag var liten sjöng jag hela bilresan tills vi stannade och var framme. Det har jag minne av. 
Sången och glädjen har kommit tillbaka och i somras var hon med och sjöng i lovsången under en ungdomskväll.
– Det var helt fantastiskt och det var så roligt. Jag försökte skriva en låt när jag var liten, men allt det där tappade jag.

Går till kyrkan

Hon har förstått vikten av församlingslivet och går dit flera dagar i veckan.
– Du får energi genom att vara med andra kristna. Vi lyfter upp varandra. Jag älskar min församling.
Församlingen är en anledning till att hon fortsätter att må bra.
– Det är meningen att vi ska hjälpa varandra när det är tufft. Bara för att man tror på Gud så är inte allt frid och fröjd. Därför är det bra att vi håller ihop. 
Innan Maria förlät ville hon hämnas på mannen. Hon hade blivit inspirerad av vampyrfilmer och kunde dagdrömma om hur hon skulle göra.
– Jag önskade att jag var en vampyr som kunde söka upp var han bodde, skrämma livet ur honom och döda honom långsamt. Helt enkelt tortera honom. 
Under förlåtelseprocessen försökte Maria tänka sig in i Guds situation.
– Gud ser mig och han såg den här mannen. Gud älskar båda och Jesus har tagit alla våra synder.
– På något sätt behövde jag förlåta, för min egen skull. Det var jag som gick runt omkring och mådde dåligt, var arg och bitter. Mannen påverkades inte av det.
De har ingen kontakt idag och för Marias del är allt bearbetat och färdigt. 
– Det som har hänt har hänt, men det är inte den jag är.
Idag visar hon sin tacksamhet till Gud genom att berättar för andra vad Gud gjort i hennes liv. 
– Jag vet att det finns andra som behöver höra det här och jag vill gärna hjälpa andra att bli fria.
M​ONIKA EKSTRÖM
 
eBlick
elisabet2 (1)
jan 28, 2021
Att dokumentera hur fartyget ser ut och lyssna till de överlevandes berättelser är centralt i en haveriutredning liksom för grundläggande journalistiskt arbete. I efterdyningarna av Estonia-katastrofen skedde inget av detta. Nu förbereder myndigheterna både dykningar och samtal med överlevande.
eBlick
jan 28, 2021
En israelisk luftreningsteknik har visat sig väldigt effektiv att desinfektera covid-19-partiklar i luften. Tekniken sprids till olika länder i världen. Israel kommer att använda tekniken i sina turistbussar för att återvinna turisterna till landet.
eBlick
jan 23, 2021
Diskrimineringen och förföljelsen av kristna har förvärrats. Det är slutsatsen utifrån World watch list 2021 som är den årliga undersökningen av förföljelsen mot kristna. I de länder som finns med på listan förföljs och diskrimineras cirka 309 miljoner kristna, men totalt handlar det om fler än 340 miljoner kristna runt om i världen.
eBlick
jan 21, 2021
De redovisar i stort sett bara det som vi redan har skrivit i Proletären, sade tidningens journalist Olle Minell när chefsåklagare Krister Petersson på presskonferensen i juni förra året pekade ut Stig Engström som Olof Palmes trolige mördare.
eBlick
jan 21, 2021
På onsdag, 27 januari, är det internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Den uppmärksammas samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. I år är det 76 år sedan. ”Låt oss aldrig glömma” är rubriken på Nobel Prize museums livesändning för gymnasieelever och högstadieelever under minnesdagen. Statsministern talar i Forum för levande historias ceremoni.
eBlick
jan 14, 2021
– Jag saknade en plats och ett nätverk som förenar oss kristna i den grund vi bygger våra liv på. En plats för vardagstro och för att få utvecklas och se Guds plan för våra liv och gå i den i nära gemenskap med Honom och varandra, förklarar en trött, men lycklig Emmeli Ahlander efter det digitala eventet där omkring 1000 personer i olika åldrar deltog.
eBlick
jan 14, 2021
Statens Haverikommission vill häva gravfriden och dyka vid Estonia. Samtidigt riskerar Henrik Evertsson – som vann Stora journalistpriset med motiveringen ”Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia” – fängelse för att ha filmat med en ROV-kamera vid Estonia.
eBlick
jan 08, 2021
På söndag, 10 januari, välkomnas Marie och Stefan Salmonsson som pastorer i Citykyrkan i Älmhult. – Vi har en glädje över det som Börje och Britt har stått i bräschen för under så många år. Vi önskar att fortsätta på den vägen, säger de till Inblick.
eBlick
jan 08, 2021
Norska fembarnsmamman Solveig anmälde sonens skola för mobbing. Då gick skolan till Barnevernet med motanklageler, vilket ledde till hot om tvångsomhändertagande. Solveig flydde då till Sverige där hon greps. Efter att Solveig avtjänat ett fängelsestraff fortsätter Barnevernet sin bestraffning genom att beröva barnen deras familjeliv.
eBlick
dec 26, 2020
Har man sin kyrka belägen där det passerar mycket folk, finns goda möjligheter att vara ute och göra saker precis utanför kyrkan. Det har Folkungakyrkan i Stockholm ägnat sig åt under hela detta coronaår.
eBlick
dec 17, 2020
Trots coronapandemi och inställda flyg kan du besöka Israel digitalt. Jeccica Halfin ger många tips på virtuella besök du kan göra i det förlovade landet. – Tyvärr kommer det troligen inte att gå att flyga till Israel den närmaste tiden. Men du kan skapa en ny virtuell färdväg som låter dig uppleva det bästa av Israel - utan att lyfta ett finger eller flytta en tum, säger Jeccica på Israel idag.