Rasmus växte upp i en missbrukarfamilj där det var stökigt i perioder, berättar han. Ingen trodde på Gud, utan hans föräldrar kämpade i egen kraft för att försöka få rätsida på livet.
– Såklart var det tufft. Jag var ledsen och orolig när mamma och pappa var konstiga, det vill säga påtända. Men jag låtsades att allt var bra hemma och blev den roliga killen i skolan.
Det var nära att Rasmus och hans lillebror blev omhändertagna av socialtjänsten. Föräldrarna kämpade för att de skulle få bo kvar och hela familjen bodde ett tag på behandlingshem för att bryta missbruket, minns Rasmus.
– Det fungerade ett par år, sedan var det igång igen och så höll det på under hela uppväxten. Jag skötte skolan och spelade mycket handboll i tonåren. Hade bestämt mig för att inte bli som mina föräldrar och var ganska lugn fram tills 17-18-årsåldern. Då kom familjeförbannelsen över mig med.
Började med droger
Rasmus var ute och festade med en ny kompis i sitt handbollslag som tyckte de borde köpa tjack, amfetamin.
– Jag minns att det blev en otrolig kamp inom mig. Hela mitt inre skrek nej, men jag trängde undan det och testade. Jag blev fast direkt. De första åren var det kul, men jag började känna mig alltmer vilsen i mig själv.
Han gick ut byggprogrammet och började jobba som målare. Trots missbruket skötte han jobbet. Precis som under barndomen tog han på sig en mask och lät andra tro att allt var bra.
– Kokain och amfetamin körde jag på helgerna. I perioder var det cannabis hela tiden. Jag rörde mig bara bland likasinnade som fick mig att tycka att jag levde ganska normalt.
En vän Rasmus inte träffat på ett bra tag, sa till honom att han hade grava missbruksproblem.
– Jag blev arg på honom, men till slut sjönk det in och jag accepterade det. Jag sökte vård men blev bara erbjuden tabletter. Det rann ut i sanden. Det blev tio år med mycket festande och drogmissbruk av i stort sett allt utom heroin, säger Rasmus.
Dömdes för misshandel
Han beskriver sig samtidigt som en sökare och fördjupade sig i olika konspirationsteorier.
– Jag förstod verkligen hur ond denna värld är, men jag stod utan hopp och allt var nattsvart. Jag tänkte att världen var helt i kaos, att allt kommer att spåra ur. Ett tag höll jag på att tappa greppet och bli tokig av alla konspirationer jag läste om. Även självmordstankar dök upp ibland.
När han träffade en tjej som heter Natalie och flyttade med henne från Göteborg började livet ordna upp sig ett tag.
– Vi fick barn och jag kom bort från kretsen där jag rörde mig. Men även efter att vi bildat familj ville jag ut och festa som jag alltid gjort. Jag fick ingen ro och inget sammanhang inombords trots barn och en fin tjej som jag levde med.
Festandet fick ett abrupt slut när Rasmus slog ner en kille på krogen. Han dömdes till fängelse, vilket slutligen resulterade i 200 timmars samhällstjänst.
– Då bestämde jag mig verkligen för att det måste få ett slut. Vi hade precis fått vår son och det kändes som att jag höll på bli som mina föräldrar.
Rasmus började meditera och tänka positivt, men fann ingen frid, berättar han. Livet fungerade bättre, men han blev aldrig tillfreds.
Blev fri
Hösten 2015 när han var 31 år gammal, upptäckte Rasmus Jesus. Det började med att han sensommaren samma år mötte en äldre man som vittnade om vad Jesus gjort i hans liv.
– Vi satt och pratade en lång stund. Det var första gången jag förstod att Jesus förlåter och att det finns ett nytt liv i honom.
Sedan sprang han på en jobbarkompis på stan som var uttalat kristen och en broder till honom. De växlade bara ett par ord men det hände något i Rasmus inre.
– Där fanns en glädje, det lyste liksom om dem. Någon vecka senare mötte jag Gud hemma i mitt sovrum.
Han var väldigt sliten både mentalt och fysiskt. När Rasmus kom hem efter jobbet sa han till Natalie att han måste lägga sig och vila.
– Jag började gråta i sängen och skakade. Det var som att Herren tog allt jag bar på av skam, oro och rädslor. Jag blev fylld av en värme och frid som är obeskrivlig. Det var starkt. All tyngd jag gått med så länge bara försvann och jag blev befriad av Guds kärlek.
Rasmus gick ut i vardagsrummet till sin sambo och sa: ”jag tror jag blivit frälst!” Efter den händelsen gick han ”all in” för Jesus, började gå till kyrkan, på bönemöten och döptes hemma i badrummet.
Ett nytt liv
Efter sitt möte med Jesus vändes hela livet upp och ner, berättar han.
– Jag började förstå att jag som troende behöver följa Jesu exempel och att mina handlingar inte längre kan vara samma som förr. Jag är ny i honom. Det svarta hålet jag försökt fylla med allt möjligt under åren är nu fyllt. Den största förändringen är just att jag har frid. Gud går först i livet, annars funkar ingenting.
Han berättar att Jesus tog bort suget efter drogerna. Efter några återfall är Rasmus numera drogfri sedan ett bra tag. Natalie blev frälst ett år efter honom. De gifte sig i somras och har idag tre barn som går i söndagsskolan.
ANGELIC VICTORIN